Resultat på högskoleprovet: så räknas och normeras det

Ditt resultat på högskoleprovet är inte antal rätt, utan ett normerat värde mellan 0,00 och 2,00. Här är hur du går från råpoäng till resultat, varför provet normeras och vad resultatet används till.

Från antal rätt till råpoäng

Provet har 160 uppgifter som räknas, 80 i den verbala delen och 80 i den kvantitativa. Varje rätt svar ger en råpoäng. Fel eller tomma svar ger noll – det finns inga minuspoäng, så svara alltid på allt.

Ett av de fem passen är ett utprövningspass. Det ser ut som de andra, men du får inget resultat från det, och du vet inte vilket pass det är. Gör därför ditt bästa på alla fem.

Så fungerar normeringen

Råpoängen görs om till en normerad poäng på skalan 0,0–2,0 i steg om 0,1. Den verbala och den kvantitativa delen normeras var för sig, med en egen tabell för varje del. Slutresultatet är medelvärdet av de två och anges med två decimaler, från 0,00 till 2,00.

• Verbal del: ORD, LÄS, MEK och ELF.
• Kvantitativ del: XYZ, KVA, NOG och DTK.
• Slutresultat: medelvärdet av de två normerade poängen.

Vill du se vad ditt antal rätt ger? I HP-räknaren räknar du om antal rätt till normerad poäng enligt de fyra senaste proven.

Varför normeras provet?

Proven är olika svåra från gång till gång. Normeringen gör att en viss normerad poäng är lika svår att nå oavsett vilket prov du skriver. Är provet relativt lätt krävs fler rätt för samma resultat, och är det svårare krävs färre. Eftersom resultatet gäller i åtta år ska det vara lika mycket värt oavsett när du skrev.

När kommer resultatet?

Rättning och normering tar en dryg månad. Resultatet hämtar du genom att logga in på kontot du skapade vid anmälan. Har du svenskt personnummer förs det automatiskt in i antagningssystemet. Facit, provfrågor och normeringstabeller publiceras på studera.nu.

Tror du att en uppgift eller ett facitsvar är fel ska du kontakta Umeå universitet senast torsdagen veckan efter provet.

Hur länge gäller resultatet?

Resultatet kan användas till utbildningar som startar terminen efter provet och gäller sedan till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Du kan skriva provet hur många gånger du vill – vid antagningen används alltid ditt bästa giltiga resultat.

Vad används resultatet till?

Vid antagningen till högskolan finns en egen urvalsgrupp för högskoleprovet. Minst en tredjedel av platserna tillsätts därifrån. För att resultatet ska räknas måste du vara behörig till utbildningen, och vid lika resultat avgör lottning. Vill du veta vad ditt resultat räcker till, läs vad räcker mitt resultat till?

Vad är ett bra resultat på högskoleprovet?

Det finns inget resultat som är bra för alla. Ett bra resultat är ett som räcker till den utbildning du vill in på. Vissa utbildningar antar från högskoleprovsgruppen med ganska låga resultat, medan populära program på stora orter kan kräva mycket höga. Titta därför på antagningspoängen för just din utbildning och sätt ett mål utifrån den. Läs mer i vad räcker mitt resultat till.

Så höjer du ditt resultat

• Se var du tappar poäng. Räkna antal rätt per delprov på ett gammalt prov i stället för att bara titta på totalen.
• Lägg tiden på de två svagaste delproven. Det är där det oftast finns flest poäng att hämta.
• Svara på allt. Varje gissning kan ge en råpoäng, och några råpoäng kan räcka för ett steg högre på skalan.
• Träna på tid. Många tappar poäng för att de inte hinner, inte för att de inte kan.

Vanliga frågor om resultatet

Hur många rätt behövs för 1,0?

Det varierar från prov till prov, eftersom varje prov får sin egen normeringstabell. Titta i tabellen för det prov du övar på för att se ungefär var gränsen gick just då.

Räknas den verbala och den kvantitativa delen lika mycket?

Ja. Slutresultatet är medelvärdet av de två normerade delresultaten, så båda delarna väger lika tungt.

Källa: studera.nu – så räknas resultatet och studera.nu – resultat. Uppgifterna gäller september 2026.