Gissa på högskoleprovet – lönar det sig?

Kort svar: gissa alltid. På högskoleprovet ger fel eller tomma svar noll poäng – det finns inget avdrag. En tom ruta ger aldrig något, en gissning ger ibland en poäng.

Varför gissningar lönar sig

Med fyra eller fem svarsalternativ blir ungefär var fjärde eller femte ren gissning rätt. Hinner du inte tio uppgifter i ett pass och gissar på alla, får du i snitt ett par extra råpoäng. Det kan räcka för att hamna ett steg högre på den normerade skalan.

Gissa smart, inte blint

• Stryk först. Kan du utesluta ett eller två alternativ ökar chansen att gissa rätt rejält.
• Lita på första känslan i ORD. Känns ett ord bekant är magkänslan oftare rätt än du tror.
• Använd rimlighet i XYZ och DTK. Uppskatta svaret ungefär och välj det alternativ som ligger närmast.
• Byt inte svar utan skäl. Ändra bara om du hittat ett konkret fel i ditt resonemang.

När ska jag hoppa över?

Att gissa är också ett sätt att spara tid. Fastnar du på en uppgift: gissa, markera den och gå vidare. Tiden du sparar ger oftast fler poäng på enklare uppgifter längre fram. Se hur du fördelar tiden i tidsplanering på högskoleprovet.

Så mycket kan gissningar ge

Säg att du inte hinner tio uppgifter i ett pass. Med fyra svarsalternativ ger tio rena gissningar i snitt två och en halv rätt. Kan du stryka två alternativ på varje uppgift blir chansen femtio procent, och då blir det i snitt fem rätt. Det är därför det lönar sig att stryka först och gissa sen.

Gissa smart i varje delprov

• ORD: gå på magkänslan. Känns ett alternativ bekant i sammanhanget är det ofta rätt.
• LÄS och ELF: välj det alternativ som går att peka ut i texten, inte det som låter klokast.
• XYZ och DTK: uppskatta svaret och välj det alternativ som ligger närmast. Stryk alternativ som är orimligt stora eller små.
• NOG: hinner du bara pröva ett påstående kan du ändå stryka alternativ. Räcker (1) ensamt faller B, C och E bort.

Vanliga frågor om att gissa

Blir det minuspoäng för fel svar på högskoleprovet?

Nej. Fel svar och tomma svar ger båda noll poäng. Det finns alltså ingen anledning att lämna en rad tom.

Ska man ändra ett svar man är osäker på?

Byt om du har ett konkret skäl, till exempel att du hittat ett räknefel eller upptäckt att du läst frågan fel. Utan ett sådant skäl är det bättre att gå vidare.

När ska jag fylla i gissningarna?

Direkt när du hoppar över en uppgift, och senast den sista minuten av passet. Bara det som står i svarshäftet räknas.

Tre myter om att gissa

• Myt: det syns att man har gissat. Nej, bara rätt och fel räknas. Ingen ser hur du kom fram till svaret.
• Myt: man ska alltid välja samma bokstav när man gissar. Det finns inget mönster att utnyttja. Stryk hellre de alternativ du vet är fel och gissa bland resten.
• Myt: det är bättre att lämna tomt än att chansa. Tvärtom. En tom rad ger alltid noll, en gissning ger ibland en poäng.

Så tränar du på att gissa smart

Gör ett pass från ett gammalt prov på 45 minuter i stället för 55. Då tvingas du gissa på några uppgifter. Markera vilka du gissade på och om du strök alternativ först. Rätta efteråt och jämför hur många gissningar som blev rätt med och utan strykning. Skillnaden visar hur mycket metoden ger.

Så lägger du upp tiden så att du slipper gissa på många uppgifter i slutet: tidsplanering på högskoleprovet. Mer om magkänslan i ORD och uppskattningar i DTK. Officiell information om provet och alla delprov finns på studera.nu.